De ungas trafikbeteende oroar och väcker diskussion

De ungas trafikbeteende och trafiksäkerhetssituation har väckt diskussion i höst på grund av olyckor som inträffat bland unga. I centrum för diskussionen har i synnerhet varit trafikbeteendet hos unga som med åldersdispens fått körkort som 17-åringar. Olycksstatistiken visar att de ungas trafiksäkerhetssituation har utvecklats i positiv riktning, men att de unga fortfarande är överrepresenterade i trafikolyckor. Diskussionen i medierna väcker också funderingar bland unga. Den aktuella diskussionen erbjuder en bra beröringspunkt för trafikfostran vid läroanstalterna.

De exceptionella förhållandena som orsakats av coronaviruspandemin har under våren och försommaren synts på vägarna som riskbeteende. I början av hösten rapporterades också mycket om allvarliga olyckor och grovt äventyrande av trafiksäkerheten bland 17-åriga förare med åldersdispens. Vad beror det på att de ungas trafikbeteende har väckt så mycket diskussion? Har det skett betydande förändringar i de ungas trafikbeteende under den senaste tiden? Den här artikeln ger personer som arbetar med unga bakgrundsinformation om trafiksäkerheten bland unga och om aktuella förändringar i ungdomars rörlighet.

De ungas trafiksäkerhetssituation har utvecklats i en positivare riktning under de senaste åren

Tyvärr har det i höst rapporterats om flera allvarliga trafikolyckor bland ungdomar. Även om man kanske får en lite annorlunda bild av olycksnyheterna, har de ungas trafiksäkerhetssituation i ljuset av statistiken under de senaste åren dock utvecklats i en positiv riktning. Antalet dödsfall bland unga (15-24-åringar) i trafiken har minskat med en tredjedel och antalet skadade har minskat med fyrtio procent under de senaste tio åren.*

Trots den positiva utvecklingen är de unga fortfarande överrepresenterade i olycksstatistiken. Nästan var tredje person som skadats i vägtrafiken är ung. Dödsrisken för unga förare i förhållande till befolkningen är över tre gånger större än för hela befolkningen. Under de senaste tre åren dog i genomsnitt 43 ungdomar och cirka 1 600 skadades varje år. Fyra av fem döda ungdomar var män.

Sommaren syns i olycksstatistiken, eftersom var tredje personskada bland unga inträffar under juni-augusti. Veckoslut är enligt statistiken en typisk tid för olyckor bland unga. Antalet personskador ökar på fredag och lördag med en fjärdedel jämfört med vardagar (måndag-torsdag). Av dödsfallen i personbil inträffade 43 procent nattetid (kl. 0–7).

Det är typiskt för unga att överskatta sina egna körfärdigheter och ta större risker än vanligt. Om detta vittnar avkörningsolyckor, där 40 procent av de unga offren för vägtrafikolyckor omkommer. Vart tredje offer omkom i mötesolyckor. Av skadorna inträffade över en tredjedel i avkörningsolyckor. 38 procent av de döda och skadade i samband med rattfylleri i vägtrafiken är unga.


Bild 1. 15–24-åringar som dött i vägtrafiken 2010-2019.

Källa: Statistikcentralen, preliminära uppgifter för år 2019

Figur 2. Döda och skadade barn och unga enligt vägtrafikantgrupp 2019.

Källa: Statistikcentralen, preliminära uppgifter för år 2019

Redan en femtedel av åldersklassen skaffar körkort med åldersdispens

Körkortslagen förnyades sommaren 2018. I och med reformen kan man med dispens som beviljats av Traficom få körkort redan som 17-åring, om det finns särskilda skäl. Beviljandet av tillståndet grundar sig på Traficoms helhetsbedömning. Särskilda skäl för att få åldersdispens är till exempel långa avstånd eller avsaknad av kollektivtrafikförbindelser som försvårar tillgången till arbete, arbetspraktik, skola eller regelbunden och målinriktad hobby. Efter reformen har nästan 25 000 åldersdispenser beviljats. För närvarande ansöker cirka var femte 17-åring om och får körkort.

Trafikbeteendet bland 17-åriga förare har varit ett av de viktigaste temana i diskussionen om trafiksäkerheten bland unga denna höst. Det finns ännu mycket lite forskningsdata om detta. Traficom har inlett en uppföljningsundersökning av reformen av körkortslagen, men resultaten av undersökningen om konsekvenserna för trafiksäkerheten blir färdiga först 2022. Undersökningar visar att risken för nya förare är högre ju yngre åldern är.**

Den ungas färdigheter att identifiera risker och bedöma deras konsekvenser håller ännu på att utvecklas. Hjärnans utveckling fortsätter fram till 25 års ålder och färdigheterna i planering och utvärdering av den egna verksamheten samt regleringen av känslorna utvecklas sist. Till exempel kan en ung person som just fått körkort uppbackad av sina kompisar köra för fort utan att tänka på vilka följder olyckan skulle kunna få. Att få körkort ett år tidigare syns inte så mycket i den ungas förmåga att lära sig hantera fordonet eller hantera trafiksituationer, utan de viktigaste skillnaderna ligger i tolerans för grupptryck, riskhantering och gestaltning, brist på livserfarenhet och förutseendeförmåga.

Nyhetsförmedlingen om de ungas trafikbeteende erbjuder en god beröringspunkt för trafikfostran

Även om risktagningen i trafiken ofta framhävs när man talar om ungas trafikbeteende är det bra att komma ihåg att största delen av ungdomarna agerar tryggt i trafiken och värdesätter säkerheten. Ungdomen är en balansgång mellan självständighet och begränsningar. Enligt en enkät som Trafikskyddet genomfört för unga*** berättade merparten av ungdomarna (73 %) att de vill agera så säkert som möjligt i trafiken när de är i sällskap med sina vänner. Nästan var femte ung (17 %) ansåg dock att man genom att ta risker i trafiken kan få uppskattning i den egna vänkretsen. 

Trafiken är en viktig del av de ungas vardag och nyheterna om de ungas trafikbeteende väcker mycket diskussion även bland de unga. Var och en som möter unga i sitt arbete kan påverka de ungas val i trafiken. Fostraren kan hjälpa den unga att identifiera maktpositioner som uppstått i den egna vänkretsen samt hur gruppens normer påverkar. På individnivå förhåller sig många unga negativt till risktagande och dumheter i trafiken. Trots detta kan man i gruppen agera mot sina egna attityder.

Kamratgrupper – kompisgäng och vänner – är mycket viktiga för de unga och med hjälp av responsen skapas ens självbild. En växande ung människa söker svar på frågor inom olika livsområden uttryckligen utifrån kamraternas reaktioner. Rädslan för att hamna utanför gruppen är stark och påverkar den egna verksamheten. Så är det också i trafiken, på gott och ont.

När man samtalar om trygg rörlighet med unga är det viktigt att också ta upp gruppens verksamhet till diskussion. Varför är det svårare att i en grupp göra det som man själv upplever vara rätt? Och varför är det lättare för vissa att hålla fast vid sina egna åsikter, medan andra lätt kan uppmuntras att delta i dumma upptåg? 

Man kan till exempel ta en artikel i medierna om ungas trafikbeteende som inspiration till diskussionen. Som fostrare kan du hjälpa den unga att identifiera betydelsen av gruppens normer för det egna beteendet och erbjuda de unga tillfälle att tillsammans fundera hur man kan hålla fast vid sin egen åsikt och uttrycka den bestämt även under grupptryck. Rädslan för att hamna utanför gruppen är verklig och för att övervinna den behöver den unga förståelse för hur gruppens regler för interaktion uppstår. Målet är att skapa en atmosfär i gruppen där man i stället för genom risktagning får uppskattning genom ett tryggt beteende som beaktar andra.

På Trafikskyddets webbplats finns funktionella övningar med hjälp av vilka man kan öva sig i att förstå hur gruppens verksamhet och andras åsikter påverkar det egna beteendet i trafiken. Bekanta dig med materialet

*Läs mer om ungdomarnas trafiksäkerhetssituation i Trafikskyddets statistiksammanställning (på finska).

**Williams A. Teenage drivers: patterns of risk. J Safety Res. 2003;34:5–15.

***Trafikskyddets förfrågan för ungdomar (på finska)