Delaktighet är ett centralt begrepp inom fostran och utbildning och i de dokument som styr dessa. I grunderna för den grundläggande utbildningens läroplan uttrycks beaktandet av elevers delaktighet tydligt:
”Skolarbetet ska ordnas så att det grundar sig på elevernas delaktighet och på att eleverna blir hörda i skolarbetet. Läraren ska se till att eleverna får erfarenheter av samarbete och demokratisk verksamhet i sin egen undervisningsgrupp, i skolan och närmiljön och i olika nätverk.”*
Även inom trafikfostran är det mycket viktigt att främja barns och ungas delaktighet, eftersom man bäst stödjer eleven i att självständigt röra sig på ett tryggt sätt då man i undervisningen beaktar barns och ungas egen närmiljö och deras erfarenheter av att röra sig där.
De bästa kunskaperna om den dominerande trafikkulturen bland det egna områdets barn och unga och om hur den egna skolans närmiljö ser ut ur barnets perspektiv finns naturligtvis hos de barn som dagligen rör sig i denna miljö.
Elevernas egna idéer och erfarenheter är en viktig resurs
Vid planeringen och förverkligandet av trafiksäkerhetsveckan och hela skolårets trafikfostran är det redan i början bra att fundera på hur man kan ge utrymme för elevernas egna erfarenheter och idéer. Elevkårsverksamheten, rastutbildade elever som ordnar program på rasterna, fadderelever, stödelever, tutorer och andra intressegrupper i skolan är viktiga parter när skolans trafikfostran planeras.
Det är bra att olika intressegrupper involveras redan i startskedet när man funderar på en egen temadag för trafiksäkerhet i skolan, eller till exempel planerar att bjuda in en utomstående gäst till skolan för att prata om ämnet. Eleverna har de bästa kunskaperna om vilka problem som är aktuella i barns och ungas trafikbeteende på det egna området.
Delaktighet är mer än påverkan
Delaktighet är ändå mycket mer än möjligheten att påverka de teman som behandlas. När delaktighet utvärderas fokuserar man ofta på representativ delaktighet. Forskning inom barns och ungas delaktighet har kritiserat det angreppssätt som betonar påverkan.
Om delaktighet undersöks enbart ur ett påverkansperspektiv, finns det en risk för att man försöker främja delaktighet inom ramar som de vuxna redan definierat. För att få sin röst hörd måste barn och unga då förbinda sig vid de ämnen och metoder som de vuxna fastslagit.
Delaktigheten har alltså även en stark social dimension. Ur ett socialt perspektiv innebär delaktighet att agera tillsammans, att bli hörd och att känna sig som en viktig medlem i den egna gemenskapen. I detta perspektiv innebär främjandet av delaktighet hur barnen och de unga blir sedda och bemötta i sin egen gemenskap varje dag. Främjande av delaktighet förutsätter att barnet ses som en aktör, med rätt att vara en uppskattad medlem i sin egen gemenskap och vars aktivitet stöds systematiskt och kontinuerligt.**
De vuxnas uppgift är att skapa förutsättningar för att eleverna ska kunna känna att de hör till en gemenskap, våga vara av annan åsikt och tryggt kunna föra fram sina egna åsikter.
Funktionella metoder möjliggör delaktighet i praktiken
Inom trafikfostran används funktionella metoder, som ger möjlighet att pröva, upptäcka och förstå tillsammans med andra. I ett funktionellt arbetssätt är det ytterst viktigt att gå igenom uppgifter och övningar tillsammans med barnen och de unga.
I genomgångsdiskussionen har eleverna möjlighet att ta upp teman, som de upplevt som viktiga under arbetet, till gemensam behandling.
För Trafiksäkerhetsveckan i år finns nu färdiga aktivitetstips, där stärkandet av barns och ungas delaktighet har beaktats. Skulle någon av följande uppgifter passa din undervisningsgrupp?
Småbarnspedagogik
Plan för främjandet av promenader och cykling i grupperna inom småbarnspedagogik
Enligt grunderna för planen för småbarnspedagogik övar man inom småbarnspedagogiken att röra sig i närtrafiken och reglerna för att röra sig tryggt. Uppgiften ger vägledning i hur man tillsammans med barnen och föräldrarna kan göra upp en helårsplan för att främja promenader och cykling.
Grundläggande utbildning, årskurserna 1–6
En uppgift som uppmuntrar till trygga promenader och cykling, vars mål är att på ett roligt sätt påminna om hur man tryggt tar sig över vägen, interaktionsfärdigheter i trafiken samt uppmuntra eleverna till att granska sin egen näromgivning ur perspektivet för hur man rör sig tryggt. I uppgiften fotograferar man olika zebror (= skyddsvägar) i deras naturliga livsmiljö. Målet är att bemöta zebran på dess egna villkor och tämja den. Eleverna instrueras att fästa uppmärksamhet vid närmiljöns trafiksäkerhet via olika frågor som gäller ”zebraskydd”, till exempel varför zebror behövs, hurudana zebror det finns och vad zebran behöver för att överleva.
Grundläggande utbildning, årskurserna 7–9 och andra stadiet
Hur påverkar man oss? Jury för trafiksäkerhetsvideor
I uppgiften tittar man tillsammans med eleverna på olika videor i anslutning till trafiksäkerhet som finns på Trafikskyddets YouTube-kanal, till exempel kampanjvideor, pedagogiska animationer och videor som YouTube-influerare gjort i samarbete med Trafikskyddet. Eleverna får fundera över hur videorna är ämnade att påverka människornas trafikbeteende och hur bra de upplever att respektive video påverkar dem själva eller ger ny information. Uppgiften kombinerar multilitteracitet och trafikfostran och kan tillämpas i flera olika ämnen.
Du hittar fler funktionella övningar på trafiksäkerhetsveckans webbplats på adressen www.trafikskyddet.fi/trafiksäkerhetsveckan.
* Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014
** Kiilakoski, T. 2017. ”Niillähän se on se viimenen sana” – nuoret osallisuudestaan yläkoulussa. I Auli Toom, Matti Rautiainen & Juhani Tähtinen (red.) Toiveet ja todellisuus – kasvatus osallisuutta ja oppimista rakentamassa. Kasvatustieteellisen seuran 50- vuotisjuhlakirja. Suomen Kasvatustieteellinen Seura (Samfundet för pedagogisk forskning i Finland).
