Skolvägen är en viktig del av barnets vardag och utveckling till att självständigt röra sig i trafiken. Det är trevligt att gå tillsammans med kompisar och samtidigt prata, leka eller beundra landskapet och djur. På skolvägen möter barnet även spännande situationer. Många barn är rädda för till exempel långtradare, att korsa vägen, byggplatser, obelysta vägar och stigar samt aggressiva bilister som kör med gasen i botten.
Barnets observationsförmåga, förmåga att bedöma situationen i trafiken samt känsla för fara utvecklas genom övning och erfarenheter. Man kan inte förvänta sig eller kräva samma förmåga och färdigheter av barnet som av en vuxen. En utmaning är att barnets uppmärksamhet i trafiken lätt fästs vid andra saker än eventuella risker. Telefonen kan till exempel börja ringa i fickan när mamma eller pappa vill veta om barnet redan har kommit fram till skolan.
Det är de vuxnas uppgift att säkerställa att barnen har en säker skolväg. Vare sig vi vuxna vill eller inte fungerar vi som förebilder i alla situationer. Springer jag mot rött när bussen håller på att närma sig min hållplats och jag är på andra sidan vägen vid dessa förbannade trafikljus? Knappar jag på mobiltelefonen när jag skjutsar barnen till deras hobbyer? Lämnar jag cykelhjälmen på hyllan eftersom det är så kort väg till närbutiken? För ofta är svaret ja, och det är inte svårt att hitta orsaken till detta riskbeteende: vi har bråttom och litar på vår ”överlägsna” förmåga att behärska även överraskande situationer i trafiken. De vuxnas beteende i trafiken påverkar hurdana trafikanter barnen blir när de växer. Det finns ingen ursäkt för att vi bryter mot trafikregler eller beter oss oberäkneligt i trafiken.
Temat för trafiksäkerhetsveckan 2017 (vecka 37) är en säker skolväg. Som en del av helheten Koulumatkani (”Min skolväg”) har samarbetsnätverket för trafikfostran tillsammans med sakkunniglärare tagit fram aktivitetstips och idéer för olika skolformer. Koulumatkani är en målinriktad, planmässig inlärningshelhet, vars syfte är att under en längre tid fokusera på trafiksäkerhet. Dessutom beaktar helheten målen och innehållet för mångsidig kompetens i den nya läroplanen när det gäller trafikfostran. Trafikfostran är en del av delområdet ”Vardagskompetens” i helheten för mångsidig kompetens.
I läroplanerna definieras mångsidig kompetens som en helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar, attityder och vilja. Alla barn och unga från småbarnsfostran till andra stadiet förväntas utveckla sin mångsidiga kompetens inom dess olika delområden. Det är fråga om att lära sig för livet. Enligt läroplanen ska våra barn bland annat
- ha goda kunskaper och färdigheter för att röra sig självständigt och säkert
- lära sig grundläggande färdigheter som anknyter till säkerhet och vardag
- lära sig att uppfatta betydelsen av regler, överenskommelser och förtroende som en förutsättning för välbefinnande och säkerhet
- lära sig att beakta sin egen och andras säkerhet i trafiken
- lära sig att ta ansvar för sig själv, andra och vardagen
- lära sig att förutse och undvika risksituationer.
Vi vuxna förväntas ju redan ha tillägnat oss dessa kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder. Vill vi också leva i enlighet med dem?
I Trafikskyddets enkät gav barnen oss vuxna kloka råd om hur vi bättre kan beakta dem i trafiken. Barnen önskar att vi garanterar dem en säker skolväg.
”Var mer uppmärksam i trafiken.”
”Sakta ner i områden där det bor många barn.”
”Använd inte mobiltelefon när du kör.”
”Om ett barn väntar på att få korsa vägen så kunde bilarna också stanna.”
Vill du?
Elisa Helin
undervisningsrådet (personalutbildning för allmänbildande utbildning), Utbildningsstyrelsen
Trafikskyddets video (på finska): ”Lapset vastaavat: miten aikuiset voisivat huomioida lapsia liikenteessä?”
