Trafikskyddet genomförde hösten 2018 en enkät, vars syfte var att kartlägga lärarnas erfarenheter av trafikfostran i grundskolan och läroanstalterna på andra stadiet. Sammanlagt 391 lärare från finsk- och svenskspråkiga skolor och läroanstalter svarade på enkäten.
Enkäten visar att trafikfostran är en etablerad del av lärarens arbete i skolorna i Finland. Nästan alla lärare (98,5 procent) uppgav att de inkluderar trafikfostran i sitt arbete. Fyra av fem lärare upplevde också att man kan påverka elevernas trafikbeteende genom trafikfostran.
Oftast innebär trafikfostran att man behandlar temana i läroböckerna, kombinerar temana för trafiksäkerhet med den övriga undervisningen och håller lektioner med trafiksäkerhet som tema. 40 procent av de lärare som svarade på enkäten uppgav att trafikfostran även genomförs genom särskilda temadagar. Lika många berättade att de tar upp temat om det händer en olycka som berör skolan eller eleverna.
”Lärarna tycker att de viktigaste temana är trafikregler, säkerhetsutrustning såsom hjälm och reflex samt ouppmärksamhet, dvs. användning av telefon i trafiken. Ouppmärksamheten var ett tydligt nytt tema: lärarna vill få mer information och aktivitetsidéer för behandling av ämnet. Vilka teman som anses vara viktiga beror naturligtvis på elevernas ålder. I svaren från lärare i årskurserna 1–6 betonades behovet av att stärka färdigheterna i säker gång och cykling, medan lärarna i årskurserna 7–9 lyfte fram behovet av att diskutera mopedkörning och respekt för andra i trafiken”, berättar planerare Eeva-Liisa Markkanen vid Trafikskyddet.
Trafikfostran genomförs bättre i de lägre årskurserna
Enligt enkäten tycker lärarna i årskurserna 1–6 oftare än lärarna i årskurserna 7–9 att trafikfostran genomförs väl i skolan. 80 procent av lärarna i de lägre årskurserna ansåg att det var lätt att inkludera trafikfostran i undervisningen. Endast drygt hälften (56 procent) av lärarna i de högre årskurserna var av denna åsikt.
Fyra procent av lärarna i årskurserna 1–6 uppgav att de tycker att trafikfostran inte hör till deras arbetsuppgifter. När det gäller lärare i årskurserna 7–9 var nästan var femte av denna åsikt. Det är även vanligare i de lägre årskurserna att man samarbetar med föräldrarna om trafikfostran. En tredjedel av lärarna i årskurserna 1–6 och 15 procent av lärarna i årskurserna 7–9 uppgav att de samarbetar med föräldrarna om trafikfostran.
Trafikfostran kunde planeras bättre på alla skolnivåer
Enligt enkäten kunde trafikfostran vara betydligt mer planmässig och långsiktig. Endast en tredjedel av de lärare som svarade ansåg att trafikfostran i skolan var planmässig och långsiktig. Även i detta avseende fanns det betydande skillnader mellan skolnivåerna: hälften av lärarna i årskurserna 1–6 tyckte att trafikfostran i skolan var planmässig, men det tyckte endast var fjärde lärare i årskurserna 7–9. Det var även vanligare i de lägre årskurserna att hela personalen diskuterade trafikfostran.
”Resultaten visar tydligt att det är svårt för ämneslärarna i de högre årskurserna att hitta tid och utrymme för trafikfostran. Detta är förståeligt eftersom ämneslärarna inte har samma möjlighet att flexibelt planera innehållet i undervisningen som klasslärarna, som har fler lektioner med den egna klassen”, konstaterar Markkanen.
Behovet av trafikfostran minskar dock inte när eleven övergår till de högre årskurserna, tvärtom, eftersom självständigheten samtidigt ökar, eleven börjar röra sig på nya sätt, referensgruppens beteende får en större betydelse och risken för olyckor ökar.
”Vi måste fundera på hur vi även i de högre årskurserna kan stödja långsiktig och planmässig trafikfostran. Det behövs verksamhetsmodeller som är lätta att tillägna sig och som gör det enklare att integrera trafikfostran i skolans vardag, även i de högre årskurserna”, sammanfattar Markkanen de slutsatser som Trafikskyddet dragit utifrån enkätens resultat.
Elevernas delaktighet vid trafikfostran ska stärkas
Endast en femtedel (22 procent) av de lärare som svarade på enkäten uppgav att eleverna deltar i planeringen och genomförandet av trafikfostran. Resultaten visar att elevernas delaktighet ska beaktas bättre på alla skolnivåer.
”Trafikfostran är effektiv när den kombineras med elevens egna erfarenheter och sätt att röra sig i näromgivningen. Vi alla gör observationer och får upplevelser av trafiken varje dag. Elevernas egna observationer är viktiga utgångspunkter för trafikfostran eftersom de ser till exempel skolvägen och trafikmiljön kring skolan ur ett annat perspektiv än vi vuxna. Även referensgruppens normer har ett stort inflytande på de val som eleven gör. De vuxna ska ta upp frågan om hurdant beteende som är acceptabelt i gruppen och uppmuntra eleverna att ifrågasätta dolda normer som minskar säkerheten”, säger Markkanen.
Stöd från ledningen och enhetlig praxis bland personalen stöder trafikfostran
Enkäten visar att skolans ledning och personalens enhetliga praxis har en stor betydelse för genomförandet av högklassig trafikfostran. De lärare som upplevde att skolans ledning stöder genomförandet av trafikfostran ansåg att trafikfostran och säkerhetsfrågorna beaktades bättre i skolan.
Hela 85 procent av de lärare som ansåg att skolans ledning stöder trafikfostran uppgav att personalen har gemensamt överenskommen praxis gällande trafiksäkerhetsfrågor. Under hälften av de övriga respondenterna var av denna åsikt. Dessutom ansåg 57 procent av de lärare som upplevde sig få stöd från ledningen att trafikfostran i skolan var långsiktig och planmässig, medan endast en tiondedel av de övriga lärarna tyckte det.
Enkäten visar att utöver personalens verksamhet påverkar stödet från skolans ledning även hur lärarna upplever sig kunna lära ut trafikfrågor. De lärare som fått stöd från ledningen ansåg oftare än andra att de har tillräckliga färdigheter för genomförande av trafikfostran. De var också oftare medvetna om vad som står om trafikfostran i grunderna för läroplanen.
Tidsbristen och det breda innehållet innebär utmaningar
I enkäten hade lärarna möjlighet att fritt kommentera vilka faktorer på arbetsplatsen och i skolans verksamhetskultur som uppmuntrar och stöder och vilka som försvårar och förhindrar genomförandet av trafikfostran.
I kommentarerna upprepades tre teman: personalens gemensamma praxis och entusiasm, samarbete med lokala aktörer samt en temavecka eller en mångvetenskaplig helhet som är gemensam för hela skolan.
Lärarna ansåg att särskilt tidsbristen samt bristen på gemensam praxis och lokalt samarbete försvårar trafikfostran. Svaren visar att skolorna har ett stort antal omfattande teman, vars behandling kräver tid och resurser.
Även de fria kommentarerna lyfter fram betydelsen av samarbete och enhetlig praxis för genomförandet av trafikfostran.
”Bra trafikfostran förutsätter att ansvaret inte ligger på enskilda lärare. Enhetlig praxis och stöd från skolans ledning har en stor betydelse för hur högklassig trafikfostran i praktiken är. Även samarbetet med föräldrarna är viktigt”, påminner Markkanen.
*Trafikskyddet kartlade lärarnas erfarenheter av trafikfostran med hjälp av en webbenkät under hösten 2018. Sammanlagt 391 lärare från finsk- och svenskspråkiga skolor på olika skolnivåer svarade på enkäten.
